Carl Oscar Kylberg, född 23 september 1878 på Vasängen i Fridene församling, död 6 januari 1952 i Stockholm, svensk konstnär och representant för Göteborgskoloristerna. Carl Kylberg var son till kontorschef Gustaf Kylberg och friherrinnan Eleonora von Essen och storebror till konstnären Erik Kylberg. Hans fastrar och farbror var konstnärerna Regina Kylberg-Bobeck, Marina Kylberg och Hjalmar Kylberg. Farfadern Lars Wilhelm Kylberg var konstnär vid sidan av lantbruket på familjegodset Såtenäs i Västergötland. Kylberg studerade först vid tekniska skolan i Stockholm och i Berlin för att bli arkitekt men övergick till måleri omkring 1900. Han studerade under en tid vid Valand i Göteborg som elev till Carl Wilhelmson. Hans verk kännetecknas ofta av ett glödande oljemåleri med starka färger och han avbildade ofta landskap och figurkompositioner på ett avskalat man??r. Under senare delen av sitt konstnärskap skapade han en mängd religiösa motiv. Kring 1930-talet fick han sitt genombrott och han kom att ställa ut, förutom i Sverige även i Köpenhamn, Paris, London, Budapest och i USA men hans måleri var för många provocerande och 1938 gick regeringen in och stoppade ett köp av målningen Uppbrottet för Nationalmuseum i Stockholm. En av hans mest välkända målningar är Hemkomsten från 1938 som hänger på Göteborgs konstmuseum och som föreställer ett skepp i silhuett mot en nästan brinnande gul himmel och ett rödfärgat hav. Denna målning förevigades också 1978 på ett svenskt frimärke av valören 90 öre. Sedan 1980-talet har många av hans tavlor sålts för rekordpriser vid olika internationella konstauktioner.   Related Paintings of carl kylberg :. | sa beskaffad calle var som vi nu berattat har hora pa han inte ville inte ens pa farbror fille | roda segel | soluppang i hamn | omslag till stygge calle | den eviga sadden |
Related Artists:
Jan Vermeer van Utrecht
(bapt. 16 February 1630, Schipluiden - c. 1696, Vreeswijk), was a Dutch Golden Age painter. Though he was born near Delft, there is no known relation between this painter and Johannes Vermeer. His father died when he was 10 and he was raised by his step-grandfather in Rotterdam. According to Houbraken he travelled to Italy with Lieve Verschuier and became friends with Willem Drost and Johann Carl Loth. He returned North in 1662, where he became member of the Utrecht Guild of St. Luke in 1663 and became deacon of the guild 1664-1666.Houbraken tells a curious story about Vermeer van Utrecht in his biography of Jan Davidsz de Heem. In this story, on his return from Italy, Vermeer marries a widow who owns a white lead factory. He is wealthy and has a carefree life until his wife dies and then his factory is burned by French soldiers. He manages to save a garland painting by De Heem that he once paid 2000 guilders for. This was an enormous sum of money, but Houbraken mentions that his grandfather had been a wealthy man, and until his factory was destroyed, Vermeer van Utrecht had been painting for pleasure, rather than professionally. The amount is meant as an indication of the fame and esteem of De Heem, rather than the wealth of Vermeer van Utrecht. Vermeer van Utrecht then applies to his benefactor, Frederick Nassau de Zuylestein, to give him a government post in return for this painting, which he offers to paint with the likeness of the young prince Willem III in the middle of the garland. The lord of Zuylestein was the governor of the young prince from 1659 to 1666, so this deal must have been done sometime between 1662 (Vermeer van Utrecht's return from Italy), and 1672 (the death of the lord of Zuylestein). Apparently, the deal is done, and several years pass, in which Vermeer van Utrecht did become an appointed member of the Utrecht regency (Vroedschap), but where he felt like a fifth wheel. In 1672 the Utrecht council takes pity on him, and gave him the post of Toll-collector and controller of the river lock at Vreeswijk, where he later remarried.
BURGKMAIR, Hans
German Northern Renaissance Painter, 1473-1531 German artist, famous for his paintings and woodcuts. A friend of D??rer, he studied in Strasburg and Venice, as well as Augsburg. He executed the woodcuts for Weißkunig and some of those in Teuerdank. His greatest works are the altar-pieces in Munich and Augsburg.
Ortega, Martin Rico y
Spanish, 1833-1908